Hem, ljuva hem

Väl hemma från Vidarkliniken blir jag ständigt, och vid en del tillfällen plågsamt, påmind om att allt går i extremt högre hastighet här hemma i verkligheten än det gör i Järna (jämför med typ Umeå.). Och då pratar vi om hela Järna förutom Statoil som ligger precis invid E4an. Om ni åker där någon gång så observera att Infarten till Statoil inte är den första vägen till vänster när man kommer ner från motorvägen. Första vänster är en påfart norrut och om man redan kommit upp på motorvägen så tycker i alla fall jag att det är dumt att backa. Särskilt om det är mörkt och regnar. Det kändes inte heller rätt att göra en u-sväng vid de där ”hålen” som finns i mitträckena på en del ställen. Gissa var nästa avfart norrut ligger från Järna sett! Jo, i Södertälje. ( Alltså, det var typ en kompis till en kompis som berättade att något ägg tydligen kört så...)

Bara som exempel på olika hastighet kan jag nämna två:

Exempel 1:

Helene flyger till Umeå. Den resan tar cirka 50 minuter. Eftersom Helene inte var på humör för att prata med någon alls så tog hon upp en bok när killen bredvid såg ut att vilja starta en konversation. 45 minuter senare klämmer han ur sig: ”Å va läs durå?”

Exempel 2:

Apoteket i ”Järna City”. (Första gången åkte vi förbi. Jag hade det på känn men medpatienten på passagerarsätet bara skrattade och sa: ”Så litet är det ju inte”. Joo, det är det, vi hade åkt förbi och var på väg mot Gnesta.)
Ja, Apoteket var vi på. Det enda jag verkligen behövde var min blodförtunnande medicin, Fragminsprutor. Damen i kassan förklarade visserligen att hon var ny på jobbet och det kan väl ändå få räknas som någon slags förmildrande omständighet men det tog, och jag överdriver inte, tjugo minuter för henne att expediera ett recept av en medicin som dessutom redan fanns framme på hyllan. Hon hamnade i bryderi över att det inte fanns någon stor kartong med fem små paket i. Alternativet var att jag skulle kunna få fem lösa paket om det gick för sig. Efter att ha frågat mig om det möjligen skulle gå för sig och efter att jag sagt att hon gärna kunde slå in de i ett paket om det kändes bättre så var hon även tvungen att diskutera fallet med en kollega. När hon kom tillbaka hade jag hunnit ringa ett samtal och skicka två sms. Problemet var löst och jag skulle få köpa fem lösa paket. Det fanns inte fem, det fanns ett paket kvar.

Tänk hur många av oss som skulle må mycket bättre om vi från början fötts in i det tempot. Som det är idag så ökar stressen i stället , kanske inte för alla men för många, ytterligare när vi plötsligen kastas in i det.
Besöker ni Järna och vill smälta in så ska ni gå sakta, prata sakta och göra allt så omständligt det bara är möjligt. Gör det dock med värme och omtänksamhet med hela människan i åtanke. Det finns också en klädkod som kan vara värd att anamma. Tänk ”kulturmode” med växtfärgat lin, sjalar i håret och absolut inget som är figursytt.

Lycka till.