Så himla lycklig

Allt har gått så långt över förväntan bra och jag känner mig så lättad.
Det som skulle bli fyra till åtta dygn på sjukhus blev bara ett och ett halvt.
Den kateter som skulle sättas behövdes aldrig.
Och något stort klumpigt drän behövdes inte heller. Bara en tunn liten slang som för det mesta fastnade i sängen

Redan samma dag, kort efter operationen kunde jag vara uppe och gå. Att få gå på toa själv är en frihet vi inte går och är nog tacksamma för i vardagen.
Andra dagen, när de hade minskat på smärtlindringen hade jag mindre ont än tisdagen då jag blev inskriven. Den tisdagen fick jag också ett blad med övningar som skulle göras efter en thoraxoperation.
Jag skrattade och sa: De här övningarna har jag inte kunnat göra det senaste året utan att det gör riktigt, riktigt ont
Från och med att jag vaknat och kommit på fötter efter ingreppet klarade jag alla övningar helt utan problem.
Jag måste sett riktigt korkad ut ut där jag stod och vevade med armarna, lycklig som ett litet barn.

Efter operationen fick jag direkt prata med kirurgen (på sjukhuset sa de operatören?). Han berättade att hade korrigerat ett av revbenen. Det sjätte.
Här blev jag lite stressad och likaså när vi hade ett samtal innan. Varför bara ett? Det gör ont på många ställen och ni har sett fler brott?!
Han förklarade att det han åtgärdade var så fult att det troligtvis var roten till det övriga.
"En riktigt ful fraktur" sa han och rynkade på näsan.

Och vad hade hänt? Jo, revben nummer sex, man räknar uppifrån, var helt av och hade lagt sig "omlott". Ungefär två cm ben låg ovanpå det andra.
Nu har jag istället en glipa på sex cm i mitt sjätte revben så att ändarna inte kan mötas och skava mot varandra.

Nu på fredagen har jag fått åka till Furuhöjden i Täby för rehab. Tyvärr var det fullt på Sthlms sjukhem.
Det är sååååå lååååångt till Täby.

Kramar. Riktiga kramar där jag inte behöver ha min vänstra arm som skydd!