Vilse i pannkakan

Klockan är två på nyårsdagen och mannen i mitt liv väckte mig för en timme sedan. Då hade barnen varit uppe sedan tio, ätit frukost och tittat på film. Tack och puss.

Nyårsafton blev som nyårsafton ska vara. God mat, goda vänner och tindrande barn (innan raketerna skrämde dem så att det fick skålas inne istället.)
Tack Jenny och Björn för en härlig kväll!

Dagen innan nyårsafton förundrades jag över hur många som verkade arbeta istället för att handla mat och gå på Bolaget. Det var nog fler som var lediga än det var som jobbade och ALLA var på Ica Maxi i Haninge. Nä, nu överdrev jag nog. Hälften av de var på Maxi den andra hälften var på Bolaget i Tyresö centrum.

Tänk, bara lek med tanken, om vi skulle kunna göra de här situationerna lite bättre. Man kan till exempel använda det enkla ordet tack, le mot folk, möta varandras blickar i samförstånd och önska någon ett gott nytt år. Det är inte svårt, gör inte ont, det är helt gratis och gör livet lite trevligare.
Jag verkligen beundrar er som arbetar i butik just sådana dagar. Vänliga leenden trots sura miner, alla kassor öppna och ändå tid att hjälpa förvirrade kunder.
Eftersom jag extraknäckt i butik under många år så vet jag med säkerhet att ni går bakom kulisserna och tar ut frustrationen i efterhand. Och tro mig, ni allra mest surfisiga kunder, ni har en egen ”Hall of fame” i varje butik. Vi vet vilka ni är, vi hånar er och har hur många parodivarianter som helst på er och ert beteende. Tänk på det ni!

Mitt största problem var, och är förresten alltid när jag handlar, att jag aldrig vet var jag gjort av vagnen. När jag kom in i butiken tyckte jag att jag var smart som hängde min rosa mössa klart synlig på vagnens barnsits. Då måste det ju vara lättare att skymta vagnen bland alla andra? Det beror på. Det krävs ju att man i alla fall har en liten aning om vart man ställt vagnen. Brödavdelningen? Mjölkkylen eller kanske vid toapappret?
I början går det ändå ganska bra. Vagnen står vid brödet och jag lastar i det som behövs från den avdelningen. Kex, korvbröd, tunnbröd och formfranska. Efter en stund avtar koncentrationen och vagnen placeras, ja var då? Jag har ingen aning och går som Rödluvan i främmande skog. Rödluvan ser en fin blomma (jag ser majonnäsen och påminns om att den står på listan) Där är en fin blomma till (nu ser jag hyllan med våtservetter och kommer på att de behövs fastän de inte står på listan). Snart har rödluvan gått vilse på vägen till mormor och jag är inte halvvägs till kassan när jag står gråtfärdig med en salig blandning av saker i famnen. Disktrasa, majonnäs, müsli och fikon. Inget är från samma avdelning och vagnen kan vara precis var som helst. Ingen rosa mössa i världen hade hjälpt nu.

Men innan vagnen fylls på med det sista från kyl- och frysdisk kan man lämna butiken en stund och gå ut för en paus. När man väl är tillbaka kan man bjuda på både tack och leenden som får surfiserierna att rinna av som som vatten på en gås.

Gott nytt 2011!